eller i alla fall jävligt trött på att se vissa dra likhetstecken mellan fördömanden av militant islamism och islamofobi. Rimligtvis kan man tycka att det är rätt illa att självmordbombare spränger oskyldiga i småbitar i religionens namn utan att för den sakens skull behöva tycka illa om den där överväldigande majoriteten av alla som följer islam som inte har ihjäl andra människor. Jag är visserligen inte någon ledande auktoritet på området, men jag lever ändå i illusionen att muslimer är som folk är mest och se, de muslimer jag känner är inte mer förtjusta i terroristdåd eller våld än jag är. Bisarrt nog får de - som redan är utsatta för den islamofobi som trots allt finns, utan att man behöver se islamofoba spöken i sådana som råkar ogilla dödande - ändå stå ut med att fördömanden av våld kopplade till deras religion från vissa läger skall ses som någonting mot dem, som inte har mer med våldet att göra än slumpad kinesisk bonde. Missar jag någonting när jag inte ser hur annat än militant islamism och rasistiska grupper som vill svartmåla alla muslimer kan tjäna på det?
Det är ytterst få kristna som tar särskilt illa upp för att man fördömer till exempel militanta kristna grupper som spränger abortkliniker eller den ökände Fred Phelps, därför att människor i allmänhet har vett att inse att det är extremistiska grupperingar som har väldigt, väldigt lite med vanliga troende att göra. Egentligen borde alla kunna skilja även på militant islamism och muslimen på gatan. Att färre lyckas med det än i fallet med kristna är tragiskt - men inte en anledning att ge dem vatten på sin kvarn.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
En bra analys! Dock kan islam knappast jämföras med dagens kristendom. För även måste ju de som gnäller över kritik mot islamism stå ut med att man beskriver en islamism som mera omfattande inom islam än Phelphs eller abortklinikssprängare inom kristendomen.
På sätt och vis är ju arabisk main stream-islam (främst shiit-grenen inom länder som Iran, Pakistan, Saudiarabien) en slags islamism, med dess syn på religion och samhälle som en och samma sak i en dogmatisk och förtryckande tolkning.
Detta även om inte exempelvis det för muslimsk lag arbetande muslimska brödraskapet är accpterat av vare sig alla tydliga islamister (av Zarqawi-typ) eller av islam i arabvärlden. Är det muslimska brödraskapets reella funktion månne den mission som är ett dogmatiskt islams genombrott i andra länder?
Jag är inte det minsta kännare, men det är ju tydligt att det är mycket som skiljer mellan muslimer i olika inriktningar och platser/kulturer. Gemensamma nämnare i ursprungs- eller bokstavsdogmatism finns ju dock för olika ganska betydande grupper, och att dessa bör vara problem för islam som religion (teologisk) och det vardande islam i samhället (församlingar och utövande muslimer) torde vara klart! Jag kände en ung somalisk invandrad kvinna som jag i går såg med traditionell slöja, men hon svarade inte med en ansiktsrörelse när jag flera gånger ryckte på nacken och log i en hälsning på stan, fast hon såg länge åt mitt håll utan att röra en min eller låtsas om att hon såg mot mig eller antyda en hälsning. Denna situationen antar jag kan ha att göra med islam, och var en jag har svårt att släppa. Tillbakadragenhet inför andra/kristna kulturens män? Ordet islam betyder ju underkastelse (till Guds vilja) och dess tolkning av kvinnoförnedring i stora delar av dagens islam är ju något som måste kunna kritiseras, men dogmatisk islam (stora delar av islam i arabvärlden; islams cenrum) är ju knappt mottagliga för kritiken genom en att dogmatismen även rymmer brist på preferenser för demokrati och yttrandefrihet.
Så även islam måste få kritiseras T ex att det inte, i alla fall rörande arabisk islam, kanske är så enkelt att dra gränsen mellan islamism och islam.
Att endast avfärda religion är ju något annat man kan göra och som jag finner legitimt. Själv är jag mera åt kristen agnostiker fast finner det egentligen ur rent sociologisk synpunkt bättre att islam sekulariseras (vissa menar att det är omöjligt, men det hade även kristendomens sekulariserande innan och under upplysningen i så fall varit) genom att en diskussion äger rum, än att genom en totalt avståndstagande hållning där muslimer isoleras i ett islam som inte bryr sig om dess problem.
Det handlar om att ta hänsyn till en stor religion som reell rörelse och kraft istället för att underskattande isolera den. Att isolera den kan iofs även leda till att religionen själv tar itu med sina problem, och kritiken mot religionen måste ju vara av det slaget att den även kan existera mellan muslimer. Annars är den ju föraktande rätten att tro på islam. Men problemet idag är ju en dogmatisk tolkning av islam som INTE TILLÅTER kritik.
De som med god vilja kritiserar dem som kritiserar företeelser inom islam såsom hetsande mot muslimer spelar ju bara det dogmatiska islam i händerna. Ett exempel på det anser jag är när Nalin Pekgul i dagens Ekots lördagsintervju kritiserade den holländske politikern och filmmanusförfattaren Ayaan Hirsi Alis kritik mot islam; just en inom-islamisk kritik av Hirsi Ali! (Pekgul ven upprörd över att folkpartiet gett Hirsi Ali plats att framföra sina åsikter - sovcialdemokrater har aldrig varit särskilt demokratiskt välorienterade - t ex Palme o Kuba och nu en Hamas-terrorist på ett stort S-möte!)
Det här blev en lång kommentar! :-)
Det viktiga att komma ihåg vad beträffar religioner är att de grundar sig på hallucinationer nedklottrade för några tusen år sen.
En äkta kristen är homofob, för att ta ett exempel. Gud vill att vi stenar bögarna till döds och åtminstone jag tycker det låter homofobt. Allah rekommenderar våld som behandling för sexuellt ovilliga fruar.
Religioner är skräp helt enkelt och de som verkligen tror på det ska man se upp med.
Islam är ingen förnedring själv är jag en svensk muslim och bär slöjan!. Kvinnor borde presentera Marias bild. Ni som är Kristna struntar fullständigt i Maria och hur hon såg ut som förebild borde hon vara för alla kristna. Om ni vill att muslimer ska ta av sig sin slöja så gå och snacka med era nunnor som bär slöja och fråga dem varför?. Gör om världen så får vi se om ni kan.
Skicka en kommentar