Hetslagens nackdelar

Naturligtvis finns det anledningar till lagen om hets mot folkgrupp. Annars skulle det inte finnas någon större debatt om den och annars skulle den ha avskaffats. Det är möjligt att den kan hjälpa till att motverka spridandet av hat mot vissa grupper, även om jag personligen tvivlar starkt på saken och undrar om den inte i minsta lika stor utsträckning skapar martyrer. Men nackdelarna är ännu större:

*) Den står i direkt konflikt med lagen yttranderättsfrihet. Det må vara så att uttryckandet av åsikterna den reglerar handlar om farliga och totalidiotiska saker, men reaktionära dårar måste också få ha rättigheter. Att enligt lag inte så säga sin åsikt är en betydligt större inskränkning i friheten än att få utstå dessa - som lyckligtvis möts med rätt stor avsky från större delen av samhället.

*) Det finns - fanns - redan lagar som reglerar ordet och vad man får säga. Du kan bli åtalad för förtal, förolämpning och uppvigling. Det är inte tillåtet att från predik- eller talarstolen gå ut och uppmana allmänheten att bränna homosexuella, judar, eritreaner eller vad det än må vara på bål och det var det inte innan lagen om hets mot folkgrupp infördes heller.

*) Alla har inte likhet enligt lagen. Vissa grupper är skyddade och man riskerar åtal för ett uttalande som om man hade bytt ut en grupp mot en annan helt plötsligt hade ansetts förkastligt men inte olagligt. Det är illa: jag har full förståelse för att man vill skydda särskilt utsatta grupper, men ett rättssamhälle måste ändå tro på principen om likhet inför lagen. Att lagens bokstav i vissa andra fall tragiskt nog inte efterföljs på den punkten är ingen anledning till att ytterligare av sig från den principen. Alla grupper skall ges lika skydd av polis och rättsväsende i övrigt; det måste också fungera. Att det händer att homosexuella, invandrare et cetera diskrimineras där är ett större hot mot rättssäkerheten än lagen om hets mot folkgrupp någonsin skulle kunna bli.

En nackdel med gårdagens dom som jag sett uppmärksammas är att den koncentrerar sig så mycket på det faktum att Åke Green (som det fortfarande inte handlar om: Åke Green om någon lär vara en cancersvulst på samhället) höll en predikan. Det faktumet skall inte spela någon roll, för då är vi återigen tillbaka i ett läge där alla inte har lika rättigheter inför lagen. Kan det inte sägas av Åsa, lastbilschaufför, så skall det inte kunna sägas av Åke, pastor, heller. Religion är inte och får aldrig bli en ursäkt att gömma sig bakom för att handlingar som annars skulle anses brottsliga. Kyrkan står inte över lagen.